Varför tecknar vi med Tilda? I bloggen "Livet med Clara och Olle" hittade jag den här bra beskrivningen som är hämtad ur Boel Heister-Trygg "TAKK - Tecken som AKK". Specialpedagogiska institutet.
TAKK
ALTERNATIV OCH KOMPLETTERANDE KOMMUNIKATION (AKK)
När talet inte räcker för att ett barn, en ungdom eller en vuxen ska kunna uttrycka sig kan ett alternativ eller ett komplement till det talade språket behövas. En individ kan också behöva stöd för att förstå det talade språket. Man pratar då om alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Tre olika behovsgrupper av AKK kan urskiljas:
1 individen behöver AKK både för sin förståelse av det talade språket och för att själv göra sig förstådd.
2 individen behöver AKK för sin förståelse av det talade språket, men har svårt med avsiktlig kommunikation.
3 individen förstår det talade språket och behöver AKK för att själv kunna kommunicera.Olika typer av AKK är tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), bliss, pictogram, bilder, föremål, symboler och naturliga signaler.
TECKEN SOM ALTERNATIV OCH KOMPLETTERANDEKOMMUNIKATION (TAKK)TAKK är ett av de vanligaste AKK-sätten. Det används till och av hörande barn, ungdomar och vuxna med grav språkstörning, vilken medför stora språkliga svårigheter. Detta innebär att individen i sitt dagliga liv har stora bekymmer med språket, ofta både med förståelse och användning.
VAD HÄNDER NÄR MAN ANVÄNDER TAKK?
Taltempot saktas ner. Det tar längre tid att teckna än att tala, vilket gör det lättare för individen att följa med i det som sägs.
Det viktigaste i meningen markeras då det är de betydelsebärande orden som tecknas.
Tecken ger två vägar till förståelse, dels det sagda ordet, dels det sedda tecknet. Detta underlättar för förståelse av det som sägs. Tecken stannar kvar längre. Till skillnad mot ett talat ord kan man göra ett tecken långsammare. Ett teckens betydelse ändras sällan även om man gör det långsammare.
Det är lättare att visa hur ett tecken görs än hur ett ord uttalas.
Det är lättare motoriskt att göra ett tecken med händerna än att säga ett ord med munnen. Det är viktigt att veta att TAKK aldrig hindrar språkutvecklingen, utan snarare stärker den. Om och när en individ kan använda ett talat ord kommer han eller hon att göra det istället för att teckna. TAKK kan vara en väg till talat språk.
NÄR SKA MAN BÖRJA MED TAKK?
Man kan säga att det aldrig är för tidigt! Vi pratar till ett barn långt innan vi tror att det själv ska prata. Omgivningen bör börja teckna direkt då de lärt sig. Det är viktigt att använda TAKK i alla situationer, annars är det lätt att fastna i att bara använda TAKK i en situation.
OMGIVNINGENS BETYDELSE
Det är viktigt att individen som använder TAKK får vistas i en kommunikativ miljö. Barnet, ungdomen eller den vuxne behöver språkliga modeller och förebilder för att lära sig att kommunicera med TAKK. På samma sätt som vi lär oss talat språk av personer i vår omgivning, lär vi oss TAKK av omgivande personer. Med omgivningen menas familj, släkt, kompisar, personal på förskolor, skolor och dagcentra, och andra som träffar barnet, ungdomen eller den vuxne i olika sammanhang.
KOMMUNIKATIV MILJÖ
Vad är kommunikativ miljö? Det är en miljö där kommunikation står i fokus och olika sätt att kommunicera tillåts. Följande kännetecknar en kommunikativ miljö:
Kommunikation sker under hela dagen, i alla situationer.
Spontan kommunikation uppmuntras och initiativ från barnet, ungdomen eller den vuxne uppmärksammas och bemöts.
Aktiviteter som underlättar jämbördig kommunikation, t ex aktivitet där barnet, ungdomen eller den vuxne får styra.
Alla sätt att kommunicera tillåts.
Kommunikation får ta tid.
Kommunikation mellan barn, ungdomar eller vuxna uppmuntras.
tisdag 3 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej!
Har länkat mej fram hit, våra döttrar är nästan lika gamla :)
Lovisa är född 29 okt 07! Och ett underbart litet ds-barn är hon också!
Kul att läsa din blogg..
/Sandra
Skicka en kommentar